JOBBSKATTEAVDRAG

Uppskattat och ifrågasatt

Regeringen tillämpar likt många andra stater Keynesiska korsmodellen, som förenklat innebär gasa och bromsa statens ekonomi beroende på konjunktur. Modellen är enkel, men bygger på en sluten ekonomi utan utrikeshandel. Sverige är likt många andra länder beroende av utrikeshandel därför fungerar modellen inte fullt ut eftersom faktorer vi icke råder över påverkar inte bara landets ekonomi utan även den enskildes ekonomi.     

•  Kortfattat innebär en lägre köpbenägenhet att företag måste dra ner på sin produktion  och avskeda personal, vilket kan leda till lågkonjunktur.

•  En större köpbenägenhet innebär högkonjunktur, eftersom företag anställer och  arbetslösheten går ner.

Kraftiga svängningar i köpbenägenheten påverkar samhället negativt och för att dämpa svängningarna kan staten antingen höja eller sänka räntan (penningpolitik) eller genom att ändra skattenivån och de offentliga utgifterna (finanspolitik). Jobbskatteavdragen är en finanspolitisk åtgärd som syftar till ökad konsumtion.

Med en allför ambitiös penningpolitik finns risk att företag och privatpersoner tar för stora lån och gör för stora investeringar som leder till överhettad ekonomi och finansmarknader som kraschar, vilket leder oss in i än djupare lågkonjunkturer och ekonomiska kriser.

Indikatorer tyder på att femte jobbskatteavdraget inte bidrog nämnvärt till ökad konsumtion, utan användes till att amortera på lånet eller till sparande vilket inte är fel, men effekten uteblev.

När jag träffande finansmarknadsminister Peter Norman (M) på en konferens i Åre den 29 september 2013 påtalade jag effekten av femte jobbskatteavdraget och föreslog att regeringen borde införa ett så kallat ”pensionärsskatteavdrag” för pensionärer med pension understigande 15 000 kr före skatt. 

Förslaget är verklighetsförankrat i faktumet att en stor del av Sveriges pensionärer har låg pension och därför skulle ett skatteavdrag bidra till ökad konsumtion och livskvalité för den enskilde pensionären. Peter Norman avfärdade inte inlägget utan lovade att föra tanken vidare.

Den som väntar får se

Grattis Östersund

Annat kan man inte uttrycka efter Stefan Karlssons förvärv av Hotell Gamla teatern i Östersund. En eloge till förre ägaren Susanne Andersson Pripps val av köpare (entreprenör) som garanterat kommer att berika Östersunds kulturutbud med konceptet ”teaterhotell”.

Stefan Karlssons kreativitet är vida känd och innebär att Östersund stärker sin position i konkurrensen att locka fler turister och besökare till Östersunds kommun.

Lycka till Stefan

Företagsklimatet måste stärkas

Inför höstens val måste kommun- och landstingspolitikerna ställa sig frågan-

 ”Hur ska Östersunds företagsklimat bli bättre”.

I Svenskt Näringslivs årliga rankning 2013 av företagsklimatet bland Sveriges 290 kommuner placerade sig Östersund sammantaget på en icke hedrande plats 191.

Enkätfråga	2013
Service till företag	179
Tillämpning av lagar och regler	212
Konkurrens med företag	237
Tillgång till kompetens	129
Vägnät- tåg och flyg	173
Tele- och IT-nät	181
Allmänhetens attityder till företagande	171
Kommunpolitikernas attityder till företagande	226
Tjänstemäns attityder till företagande	207
Skolans attityder till företagande	185

 (Tabellen redovisar delar av enkäten med politiker ansvar)

• För att stå sig i konkurrensen om nya jobben och ökad tillväxt krävs att kommunens näringslivspolitik reformeras så att organisationens parter går i takt. Ett näringslivskontor med bred samlad kompetens är grunden för effektiv styrning, kommunikation, partnerskap och affärsmässighet. Enkätsvaren visar att nuvarande organisation brister på många områden och därför måste organisationen fokusera på frågor som utvecklar och driver samhället framåt. Frågor som finns redovisade i tabellen ovan.       

Aktuell miljödebatt

Vindkraft

Vindkraften hotar naturturismens möjlighet att verka om regionen överexploateras av gigantiska parker med skyhöga blinkande torn och ljudliga vindsnurror som drastiskt påverkar turistens naturupplevelse.

En skadlig utbyggnad som vi får dras med i minst tjugo år, troligtvis i trettio till fyrtio år. För inlandets överlevnad måste politikerna begränsa utbyggnaden i norrlands inland, eftersom naturen är det sista som finns kvar för framtida försörjning.

Idag går större delen av Norrländsk elproduktion till kunder från Gävle i norr till Trelleborg i söder. Varför sker inte utbyggnaden där elen behövs? 

Jag ser gärna att storskalig vindkraftproduktion förläggs till Stockholm och Göteborgs skärgårdar, effektivt och kundnära och där tillväxten expanderar.

Aktuell fråga 

Lillänges expansion 

      

Jag förvånas över socialdemokraterna som generellt är emot företagare villkorslöst kan ta 40-50 miljoner från skattebetalarna i Östersund för att tillgodose ett danskt fastighetsbolags expansion i Lillänge. Normalt  borde bolaget själv står för alla kostnader som omgärdar köpet av tomtfastigheten.

Att sossar skiljer på folk och folk är inget nytt. I det här fallet får beslutet om särbehandling långtgående konsekvenser både för stan och framtida etableringar.

Trots utbyggnad sakna Lillänge kraften som IKEA genererar för att attrahera kunder från när och fjärran att besöka Birsta. Det borde AnnSofie Andersson kunna inse.

Tragiskt att centerns Carina Asplund anammat Per Åslings strutstaktik att gömma sig i haranger av ord utan betydelse.